Uppdatering
Hej! Är chockad över att folk fortfarande läser bloggen. Med tanke på att jag är så dålig på att uppdatera. Men är jätte glad över att ni fortfarande kikar in här och kollar läget. Mitt liv går fram och just nu händer det mycket roliga saker. Försöker att inte tänka för mycket på ansiktet och huden, men ibland är det svårt. Speciellt när man har sina dåliga dagar. På senaste har jag vågat visa mig både i stan, varit ute och partajat med vänner, umgåtts med folk och bara haft roligt. Sen jag blev sambo känner jag på något sätt att jag mognat och utvecklats som person. Nu får vi snart hem vår andra vovve och jag kommer ha fullt upp med att träna den. Denna månad väntar även bröllop, en tripp till storstan med bästa vän för att festa och ha jäkligt kul! Så jag har mycket kul att se fram emot. Hur är det med er mina läsare? Hoppas ni njuter lika mycket av sommaren som jag. KRAM till er alla.
Mot bättre tider...?
Godmorgon!
Har lite dåligt samvete för att jag varit så dålig på att blogga på senaste. Och denna gången är det faktiskt inte pga. att jag mått så dåligt (brukar vara en anledning till att jag inte har lust..), utan jag har mått otroligt bra! Under några dagar har livet känts helt okej. Likaså huden. Har självklart mina dagar då jag tycker att huden är skit och ser jätteäcklig ut men det blir bättre & bättre. Om jag tittar tillbaka så kunde jag inte ens kolla mig själv i speglen för ett år sen. Nu kollar jag mig i alla fall en gång om dagen. Och jag har till och med börjat använda lite smink! Har jag inte heller använt på ett år ungefär. Och ni som följt bloggen ett tag vet ju att jag gått upp några kg i vikt när jag mått dåligt pga. att jag hetsätit så mycket. Senast igår när jag vägde mig så vägde jag min "mål vikt". Blev verkligen hur glad som helst! Har gått ner alla kg jag lagt på mig, men däremot så är jag inte i samma form..
Eftersom att sommaren närmar sig och jag har i princip bestämt mig för att få en bra och rolig sommar så åkte jag till Göteborg igår och blekte tänderna. Så nu är tänderna vita och fina och man känner sig lite fräschare enbart därför. Passade även på att handla lite nya kläder. Nästa vecka väntar en ansiktsbehandling (portömning) samt ett frisörbesök. Min IPL behandling som jag skulle gått på nästa vecka avbokade jag faktiskt, eftersom att jag fick så mycket blåsor sist så känns det som att min hud behöver vila några månader innan jag kör på igen.
Jag hoppas innerligen att mina dagar kommer fortsätta i samma riktning nu.. Vet att jag kommer må dåligt till och från men jag måste skärpa mig och fokusera på det bra jag har i livet. Har blivit sambo, helt underbart! Och enbart en sån sak har gjort att livet känns lättare och definitivt roligare. Vi har planerat en inflyttningsfest i juni, och då har jag bestämt mig för att festa och ha kul med mina vänner. Hoppas bara det blir så! Så man kan säga att det blir "startskottet" för ett bättre liv och en bra sommar. Vill få tillbaka mina gamla vänner och ha lika kul med dem som jag en gång haft.
Steg framåt
Idag har jag gjort ett ganska stort framsteg för mig själv. Låter säkert jättelöjligt för vissa, men jag tog mig faktiskt in till stan. Jag har inte vistats i stan på snart 2 år. Jag var dock tvungen, skulle in och hämta en sak som lämnats in på lagning. Åkte in tidigt, redan vid 10:00 för att vara säker på att det inte va så mycket folk där. Och det kändes faktiskt helt okej. Trodde det skulle kännas riktigt jobbigt. Hade förmodligen känts extremt jobbigt om jag hade träffat någon jag känner eller om det hade varit jättemycket folk. Men det är i alla fall ett steg i rätt riktning för min del. Sommaren närmar sig och jag känner mig inte alls "redo"! Jag vill fortfarande inte visa upp mig hemska ansikte. Jag hoppas att jag kommer känna mig lite fräschare när man blir lite solbränd. Och jag hoppas verkligen inte att alla röda märken framhävs!
Jag vill ha en bra sommar med mina vänner och min pojkvän. Jag vill kunna sitta på uteserveringar och vistas bland folk utan att må dåligt och tänka att alla kollar på mig. Jag vill känna mig fin igen och få tillbaka mitt såkallade självförtroende, det är som bortblåst. Jag vill börja leva igen..
Jag vill ha en bra sommar med mina vänner och min pojkvän. Jag vill kunna sitta på uteserveringar och vistas bland folk utan att må dåligt och tänka att alla kollar på mig. Jag vill känna mig fin igen och få tillbaka mitt såkallade självförtroende, det är som bortblåst. Jag vill börja leva igen..
Tillbaka
Hej mina fina läsare!!
Har inte orkat logga in här på ett tag pga. att jag som sagt mått extremt dåligt. Min älskade mamma "fick nog" när jag berättade att jag inte orkade leva längre och hon har nu fixat proffessionell hjälp åt mig. Det känns bra faktiskt, jag måste ta tag i detta nu. Jag har snart tillbringat 2 år inomhus och levt helt isolerat och ett sånt liv kan man inte leva. Självklart hade jag varit glad om min hud hade varit perfekt men jag kan inte stänga in mig till jag "blir nöjd" med huden, eftersom jag kanske aldrig kommer bli nöjd. Förmodligen blir jag aldrig nöjd i vilket fall som helst. Så nu har jag bestämt mig för att försöka fixa detta! Få ett bättre självförtroende och försöka att inte se mig själv som världens äckligaste och fulaste person. Jag har trots allt en underbar pojkvän som älskar mig för den jag är och han har stöttat mig dessa år när jag mått så dåligt. Tyvärr har det ju gått ut mycket över vårt förhållande då jag inte velat gå utanför dörren knappt. Är verkligen glad att han orkar med mig.. Till sommaren hoppas jag att vi kan göra en massa roliga saker tillsammans. Vi har börjat kolla på lite resor, vi ska på bröllop och eventuellt flytta ihop inom de närmaste månaderna. Vilket förhoppningsvis kan ge mig en nystart här i livet.
Men jag vet att jag kommer få svackor och känna att jag inte orkar mer. Men kanske kan man hantera det på ett bättre sätt och jag hoppas att psykologen kommer hjälpa mig med ett och annat. Fick tyvärr inte tid där förrens i slutet av maj men förhoppningsvis går tiden snabbt.
Är jätteglad över era fina kommentarer ni skickar! Det hjälper och värmer. Kommer svara på era frågor så fort som möjligt.
Har inte orkat logga in här på ett tag pga. att jag som sagt mått extremt dåligt. Min älskade mamma "fick nog" när jag berättade att jag inte orkade leva längre och hon har nu fixat proffessionell hjälp åt mig. Det känns bra faktiskt, jag måste ta tag i detta nu. Jag har snart tillbringat 2 år inomhus och levt helt isolerat och ett sånt liv kan man inte leva. Självklart hade jag varit glad om min hud hade varit perfekt men jag kan inte stänga in mig till jag "blir nöjd" med huden, eftersom jag kanske aldrig kommer bli nöjd. Förmodligen blir jag aldrig nöjd i vilket fall som helst. Så nu har jag bestämt mig för att försöka fixa detta! Få ett bättre självförtroende och försöka att inte se mig själv som världens äckligaste och fulaste person. Jag har trots allt en underbar pojkvän som älskar mig för den jag är och han har stöttat mig dessa år när jag mått så dåligt. Tyvärr har det ju gått ut mycket över vårt förhållande då jag inte velat gå utanför dörren knappt. Är verkligen glad att han orkar med mig.. Till sommaren hoppas jag att vi kan göra en massa roliga saker tillsammans. Vi har börjat kolla på lite resor, vi ska på bröllop och eventuellt flytta ihop inom de närmaste månaderna. Vilket förhoppningsvis kan ge mig en nystart här i livet.
Men jag vet att jag kommer få svackor och känna att jag inte orkar mer. Men kanske kan man hantera det på ett bättre sätt och jag hoppas att psykologen kommer hjälpa mig med ett och annat. Fick tyvärr inte tid där förrens i slutet av maj men förhoppningsvis går tiden snabbt.
Är jätteglad över era fina kommentarer ni skickar! Det hjälper och värmer. Kommer svara på era frågor så fort som möjligt.
....
Hej mina kära läsare.
Ville bara säga att jag förtillfället mår riktigt dåligt och har därför ingen lust att uppdatera här. Kommer svara på era kommentarer så fort jag har ork. Igår hade jag en hemsk dag. Igår kände jag verkligen att jag inte ville vara med längre. Vet att jag aldrig hade kunnat göra något dumt men ibland finns tankarna tyvärr där. Jag är så trött på livet. Just nu känns allt bara meningslöst och det känns ärligt talat som att jag inte har mycket att leva för :/ Varför kommer dessa hemska dagar? Och alla tråkiga tankar..
Ville bara säga att jag förtillfället mår riktigt dåligt och har därför ingen lust att uppdatera här. Kommer svara på era kommentarer så fort jag har ork. Igår hade jag en hemsk dag. Igår kände jag verkligen att jag inte ville vara med längre. Vet att jag aldrig hade kunnat göra något dumt men ibland finns tankarna tyvärr där. Jag är så trött på livet. Just nu känns allt bara meningslöst och det känns ärligt talat som att jag inte har mycket att leva för :/ Varför kommer dessa hemska dagar? Och alla tråkiga tankar..
Börja leva
Jag vill faktiskt snart börja leva ett normalt liv. Jag är så jävla trött på att mina ärr och min hy begränsar mig och styr HELA mitt liv. Varför låter jag mig påverkas så? Antagligen för att jag är så ytlig och rädd för vad folk ska tycka. Rädd för att folk ska tycka jag är äcklig och ser hemsk ut i ansiktet. Sen blir det inte bättre av att man inte trivs med sig själv för fem öre. Det ända jag varit nöjd med i princip är mitt ansikte. Men detta var för några årsen. Nu är jag inte nöjd med något på min kropp. Och det är dagens sanning! Kan faktiskt inte komma på en enda sak som jag är nöjd och stol över. Förutom möjligtvis mina bröst som är helt okej. Som är opererade. Jag hatade dem förut, men nu hatar jag dem mindre. Men jag är fortfarande inte nöjd. Vad är det för fel på mig?
Hur kan man tycka så illa om sig själv?
Hur kan man tycka så illa om sig själv?
Dålig dag
Igår hade jag en riktigt dålig dag. Försökte göra mig lite fin för pojkvännen och sminkade mig lite. Tyckte att det såg jättebra ut till en början men sen när jag kollade mig i en annan vinkel och ett annat ljus så såg jag alla ärr/gropar. Det såg hemskt ut!! Och där var hela dagen totalt förstörd. Var ledsen hela dagen och va på jättedålig humör. Kände mig äcklig och ville bara tvätta bort sminket och lägga mig och gråta. Men jag försökte hålla humöret uppe några timmar och när jag äntligen fick tvätta ansiktet och lägga mig i sängen mådde jag lite bättre. Kan även passa på att nämna att det första jag gjorde när jag såg mitt hemska ansikte va att köra till affären och köpa en STOR godispåse. Tryckte även i mig chips. När jag äter skräpmat så mår jag faktiskt bättre för stunden. Och i stället för att tänka på ärren så tänker jag på hur jävla dum jag va som tryckte i mig allt onyttigt och får ångest för det. Så det hjälper för stunden! Men det tar ju inte bort mitt egentliga problem. Vet ärligt talat inte vad jag ska ta mig till. Är så trött på mitt liv!
Psykfall
Jag känner mig verkligen som ett psykfall ibland. Eller ganska ofta rättaresagt! När jag kollade mig i speglen i fredags i olika vinklar och med olika ljus så bröt jag ihop totalt. Min hy ser så jäkla äcklig ut att jag kände att ingenting spelar någon roll längre. Är trött på mitt liv, på att må dåligt och över att inte ha några framtidsplaner. Känner inte heller för att planera för framtiden när jag inte mår bra. Det ända jag kan tänka på är hur lång tid det kommer att ta tills jag mår bättre. Men just nu känns det som att det ALDRIG kommer till att ske. Och det där med att jag skulle må bra till sommaren kan man nog räkna bort redan nu. Min hy blir fasen inte bättre. De röda märkena vill inte försvinna. Och mina ärr är extremt fula. Okej, de har blivit bättre men de syns ändå väldigt mycket i vissa ljus.
Pga. att jag bröt ihop i fredags fick jag ringa och sjukanmäla mig på jobbet. Jag klarade inte av att gå ut. Och ni kan nog räkna ut hur jag tröstade mig vid det här laget. Japp, jag frossade! Gick till närmsta affär och köpte chokladkaka, kanelbullar, kakor och massa onyttigt. Tryckte i mig rubbet och min mage måde piss efteråt. Självklart fick jag jätteont i magen. Men med tanke på att jag fick så ont i magen slutade jag tänka på ansiktet och koncentrerade mig på smärtan i magen.
Har varit ganska nere nu några dagar. Mer nere än vanligt. Jag vet inte alls vad jag ska ta mig till. Känner mig som en NOBODY. Helt jäkla värdelös. Jag gör ingen nytta med mitt liv. Gräver ner mig under täcket och försöker glömma alla mina problem. Hemma är jag trygg! Men det har blivit som mitt fängelse som jag aldrig lämnar. Är så trött på detta...
Pga. att jag bröt ihop i fredags fick jag ringa och sjukanmäla mig på jobbet. Jag klarade inte av att gå ut. Och ni kan nog räkna ut hur jag tröstade mig vid det här laget. Japp, jag frossade! Gick till närmsta affär och köpte chokladkaka, kanelbullar, kakor och massa onyttigt. Tryckte i mig rubbet och min mage måde piss efteråt. Självklart fick jag jätteont i magen. Men med tanke på att jag fick så ont i magen slutade jag tänka på ansiktet och koncentrerade mig på smärtan i magen.
Har varit ganska nere nu några dagar. Mer nere än vanligt. Jag vet inte alls vad jag ska ta mig till. Känner mig som en NOBODY. Helt jäkla värdelös. Jag gör ingen nytta med mitt liv. Gräver ner mig under täcket och försöker glömma alla mina problem. Hemma är jag trygg! Men det har blivit som mitt fängelse som jag aldrig lämnar. Är så trött på detta...
Sjuk
Godkväll gott folk!
Vill börja med att säga att jag har svarat på lite kommentarer i samma inlägg där ni kommenterat. Brukar göra det och det hade varit kul om ni kunde svara på de frågor jag har till er :)
Jag har tyvärr gått och blivit sjuk. Haft extremt ont i magen, halsen, känt mig febrig och allmänt förjävlig i hela kroppen. Slutade med Detox tabletterna eftersom jag ändå känner att de inte gör så mycket nytta nu när jag är sjuk och inte kan träna. Har dessutom fått ont i mina benhinnor. Åkte på benhinneinflammation för några år sen när jag spelade fotboll och det tog lång tid att bli av med. Känns nästan likadant nu. Hoppas verkligen att det försvinner :( Jag som kände mig så duktig med träningen. Tyvärr har det blivit så dessa dagar att jag både ätit glass och massa mackor. Jag älskar mackor! Finns typ inget godare, dock vet jag att det inte är så nyttigt och äter därför aldrig bröd i princip. Men nu när jag är sjuk, ja, då har jag minsann ätit så det står härliga till! VARFÖR GÖR JAG SÅ? Ni anar inte hur arg jag blir på mig själv. Tänker att det liksom inte spelar nån roll, jag är ju ändå sjuk och kan dessutom inte träna, då behöver man ju inte va nyttig. Dumma tankar!! Jag blir galen! Nu har det ju redan skitit sig återigen men så fort jag blir frisk gör jag definitivt ett nytt försök att bli nyttig. Haha, detta börjar bli patetiskt!
Inte nog med det, jag har dessutom gått och skadat hela ansiktet med syra. Smart som jag är så lägger jag en kemisk peeling i ansiktet dagen efter jag använt Aberela (A vitamin). Det ska man absolut inte göra tydligen! Så nu har jag helt sårig i ansiktet och när jag väl har sår så kan jag inte sluta pilla på dem. Ni skulle bli rädda om ni såg mig nu. Ser ut som att jag skrapat upp hela ansiktet. Hoppas det läker. Jag vill ju inte ha mer ärr! Ändå utmanar jag ödet på detta vis. Inte så värst smart av mig!
Som ni förstår har mina dagar inte varit de bästa. Är så jäkla arg på mig själv just nu!
Vill börja med att säga att jag har svarat på lite kommentarer i samma inlägg där ni kommenterat. Brukar göra det och det hade varit kul om ni kunde svara på de frågor jag har till er :)
Jag har tyvärr gått och blivit sjuk. Haft extremt ont i magen, halsen, känt mig febrig och allmänt förjävlig i hela kroppen. Slutade med Detox tabletterna eftersom jag ändå känner att de inte gör så mycket nytta nu när jag är sjuk och inte kan träna. Har dessutom fått ont i mina benhinnor. Åkte på benhinneinflammation för några år sen när jag spelade fotboll och det tog lång tid att bli av med. Känns nästan likadant nu. Hoppas verkligen att det försvinner :( Jag som kände mig så duktig med träningen. Tyvärr har det blivit så dessa dagar att jag både ätit glass och massa mackor. Jag älskar mackor! Finns typ inget godare, dock vet jag att det inte är så nyttigt och äter därför aldrig bröd i princip. Men nu när jag är sjuk, ja, då har jag minsann ätit så det står härliga till! VARFÖR GÖR JAG SÅ? Ni anar inte hur arg jag blir på mig själv. Tänker att det liksom inte spelar nån roll, jag är ju ändå sjuk och kan dessutom inte träna, då behöver man ju inte va nyttig. Dumma tankar!! Jag blir galen! Nu har det ju redan skitit sig återigen men så fort jag blir frisk gör jag definitivt ett nytt försök att bli nyttig. Haha, detta börjar bli patetiskt!
Inte nog med det, jag har dessutom gått och skadat hela ansiktet med syra. Smart som jag är så lägger jag en kemisk peeling i ansiktet dagen efter jag använt Aberela (A vitamin). Det ska man absolut inte göra tydligen! Så nu har jag helt sårig i ansiktet och när jag väl har sår så kan jag inte sluta pilla på dem. Ni skulle bli rädda om ni såg mig nu. Ser ut som att jag skrapat upp hela ansiktet. Hoppas det läker. Jag vill ju inte ha mer ärr! Ändå utmanar jag ödet på detta vis. Inte så värst smart av mig!
Som ni förstår har mina dagar inte varit de bästa. Är så jäkla arg på mig själv just nu!
Börja blekna..
Godmorgon!!
Kollade mig precis i speglen och ärligt talat så ser de röda ärren mycket bättre ut än de gjorde för typ tre veckorsen. Konstigt? Nu är de väldigt bleka och syns faktiskt inte så mycket. Vet inte vad jag gjort dock som har hjälpt de röda att blekna, Mederma har jag ju inte använt på ett tag eftersom jag blev så röd. Men däremot har jag ju använt lite lättare kemiska peelingar, kanske är de dem som gjort huden lite finare? Hur som helst så klagar jag absolut inte. Nu ser nästan min högra kind (den som alltid varit värst) bättre ut än min vänstra (som jag ändå tycker sett helt okej ut). Man blir glad när det går frammåt! :) Känner lite mer hopp för varje gång jag ser en förbättring i huden. Nu ska jag åka och jobba lite sen blir det löpträning!
Ont
I morse vaknade jag med värk i min vänstra kind! Vilket inte alls kändes bra. Är livrädd att jag åkt på en infektion eller något annat som kan leda till fular ärr. Självklart min värsta mardröm! Har haft ont från & till hela dagen, det släpper emellanåt och kommer tillbaka ibland. Känns jobbigt. Dessutom är det otroligt stressande att inte veta vad det beror på. Eftersom jag fortfarande har plåster så ser jag tyvärr inte själva "såren", eller om det är svullet, om det kommer var eller gulaktiga vätska osv! Jag hoppas innerligen att det känns bättre i morgon och inte känns såhär. Ringde till läkaren som sa att jag ska se hur det känns i morgon. Usch, så jobbigt om man skulle få komplikationer som leder till att ansiktet blir fulare! Det är de enda jag kan gå runt och tänka på just nu.. Och om det skulle ske kommer jag ångra mig hur mycket som helst att jag gjorde detta. Ibland undrar jag varför man utstätter sig själv för saker om man vet att det kan bli värre. Men det finns ju en chans att det blir lite bättre också. Och jag har ju hela tiden känt att jag inte har något att förlora. Så jag får hålla tummarna helt enkelt!
Upp & ner
Hur kan livet vara så upp & ner egentligen? Ena dagen kan jag vara hyfsat glad, och idag mår jag så dåligt att jag helst bara hade velat dö. Det låter säkert helt galet men vissa dagar känner jag verkligen att jag inte vill leva längre. Tyvärr är denna dag en sådan dag. Hemska dagar! Jag tänker hela tiden att jag inte har mycket att leva för. Den person som jag va för 1 år sen är jag inte idag.. Idag är jag en extremt osocial person som har isolerat sig totalt. Vet inte ens om jag kommer kunna leva ett normalt liv igen. Bara tanken av att veta att man måste visa sig ute får mig att må så himla dåligt. Och varje gång jag möter någons blick kollar jag alltid ner i marken. Jag har blivit blyg & rädd, rädd för att folk tycker att jag är äcklig och ser ut som jag vet inte vad. Mina ärr har verkligen blivit ett handikapp för mig..
Jag är så ledsen att jag har förlorat alla mina vänner, och min bästavän känner jag knappt längre (så känns det iallafall). Jag vågar inte prata om hur jag mår och vi har inte alls samma kontakt som förut. Och varje dag är jag rädd att min pojkvän kommer lämna mig pga. ansiktet. Det finns ju tjejer som är TUSEN gånger vackrare än mig, och säkert tusen gånger snällare än mig också. Jag har blivit en sån himla bitter person, jag är arg på allt och alla, hela tiden. Egentligen är jag bara jävligt förbannad över att jag fått massa ärr som jag måste leva med! Men jag tar ut det på alla runt om kring mig. Är ständigt otrevlig mot min familj, och min pojkvän. Jag är inte alls den person jag en gång va. Och jag är inte alls den person jag vill vara. Jag vet att jag egentligen är världens snällaste och hur omtänksam som helst. Men jag kan inte vara den personen just nu, och det gör så ont.
Aknen & ärren har tagit mitt liv.
Jag är så ledsen att jag har förlorat alla mina vänner, och min bästavän känner jag knappt längre (så känns det iallafall). Jag vågar inte prata om hur jag mår och vi har inte alls samma kontakt som förut. Och varje dag är jag rädd att min pojkvän kommer lämna mig pga. ansiktet. Det finns ju tjejer som är TUSEN gånger vackrare än mig, och säkert tusen gånger snällare än mig också. Jag har blivit en sån himla bitter person, jag är arg på allt och alla, hela tiden. Egentligen är jag bara jävligt förbannad över att jag fått massa ärr som jag måste leva med! Men jag tar ut det på alla runt om kring mig. Är ständigt otrevlig mot min familj, och min pojkvän. Jag är inte alls den person jag en gång va. Och jag är inte alls den person jag vill vara. Jag vet att jag egentligen är världens snällaste och hur omtänksam som helst. Men jag kan inte vara den personen just nu, och det gör så ont.
Aknen & ärren har tagit mitt liv.
Kluven...
Jag känner mig kluven. Jag har avbokat min tid jag hade för behandling av ärren där det går ut på att lyfta ärret. Avbokade pga. min "frätskada", kan inte komma dit och se ut som jag gör. Dessutom var det riktigt dumt att göra kemisk peeling innan jag ska på behandling. Men innerst inne så tvivlar jag lite på att göra behandlingen. Jag är så rädd att det ska bli värre. Men samtidigt hade jag gjort allt i världen för att ansiktet ska bli bättre. Så jag vet helt enkelt inte! Idag ska jag i alla fall ringa till HSAN och kolla upp läkaren, kanske är det så att han har hur många anmälningar som helst på sig och då vet jag att jag inte kommer gå dit.
Men jag måste bestämma mig snart. Det bästa hade nog varit om jag hade fått prata med läkaren lite via telefon en gång till. Jag kände mig så himla säker när jag var på konsultation, men när man sedan börjar läsa på internet så börjar man tvivla på saker. Inte på läkaren utan på själva behandlingen, eller alla sorters behandlingar som finns. Många som skriver att saker är toppen, och vissa skriver att det är skit. Undra hur det kommer sig egentligen? Men mycket beror nog på vilken läkare man går till. Kan tänka mig att det finns måna oseriösa som bara vill tjäna pengar på att folk mår dåligt.
Men jag måste bestämma mig snart. Det bästa hade nog varit om jag hade fått prata med läkaren lite via telefon en gång till. Jag kände mig så himla säker när jag var på konsultation, men när man sedan börjar läsa på internet så börjar man tvivla på saker. Inte på läkaren utan på själva behandlingen, eller alla sorters behandlingar som finns. Många som skriver att saker är toppen, och vissa skriver att det är skit. Undra hur det kommer sig egentligen? Men mycket beror nog på vilken läkare man går till. Kan tänka mig att det finns måna oseriösa som bara vill tjäna pengar på att folk mår dåligt.
Dålig dag
Idag mår jag jättedåligt av någon anledning. Även om jag inte lyckats se mig själv i ansiktet (oftast då jag mår dåligt) så har jag gått runt och tänkt på hela dagen att jag aldrig kommer få ett perfekt ansikte. Och det känns som att jag alltid kommer vara missnöjd med ansiktet för resten av mitt liv. Och det är ingen rolig känsla. Om någon bara visste hur dåligt jag mår för ärren. Jag blir så ledsen när jag tänker på att jag en gång haft en jättefin hy, och nu kommer den aldrig bli fin igen. Det är så orättvist!!
En sak jag glädjs åt är att sommaren i princip är slut. Vädret är skit och det är jag faktiskt glad över. Allt roligt sommarfestande är över och nu slipper jag ha ångest över att jag missar en utekväll med vännerna. Och dessutom slipper jag ha ångest över att jag inte kan ligga på stranden och ha det skönt. Jag undrar verkligen hur jag kommer må om ett år...
En sak jag glädjs åt är att sommaren i princip är slut. Vädret är skit och det är jag faktiskt glad över. Allt roligt sommarfestande är över och nu slipper jag ha ångest över att jag missar en utekväll med vännerna. Och dessutom slipper jag ha ångest över att jag inte kan ligga på stranden och ha det skönt. Jag undrar verkligen hur jag kommer må om ett år...
Livet
Igår var jag som sagt väldigt ledsen. Och ja, hur hemskt det än låter så kände jag bara för att dö. Gick ut i skogen och satte mig där och bara grät och grät ett bra tag. Och tänkte att det aldrig kommer bli bra.. det känns verkligen så. Och det är förmodligen så, att detta är något jag får leva med hela livet. Vilket jag har så jävla svårt att acceptera. Eller, jag kan inte acceptera det. Och så länge jag inte kan göra det, så kommer jag må dåligt, det vet jag. Funderar på att gå till en psykolog (eller liknande) för att få lite hjälp. Om man kan få någon sådan. Har redan varit hos många kuratorer/psykologer osv, men det har aldrig hjälpt mig ett skit. Känns lagom kul när man varit deprimerad till och från i ca 7 år. Ska livet vara såhär?
