Jag läste precis ett reportage i en tidning om en tjej som mådde så dåligt pga. sina finnar och sin hy att hon isolerade sig totalt. Jag måste säga att jag kände igen mig i precis ALLT hon skrev, och det handlar inte bara om finnar utan en massa andra saker också. Att man exempelvis aldrig blir nöjd med sig själv osv.. Hur som helst så visade det sig att hon hade en sjukdom. Jag ska ta och läsa lite på internet om sjukdomen eftersom jag kände igen mig så mycket. Den är dock inte så känd här i Sverige så det är inte många som kan ställa diagnosen tydligen.. Och jag har ju varit hos en psykolog förut pga. att jag mådde dåligt pga. mitt utseende (och då hade jag inte ens finnar eller ärr) men mådde jättedåligt ändå. Jag börjar faktiskt tro att jag inte är frisk..

Hittade nyss ett klipp på youtube. Har ingen aning om vad det är dem gör men dem tömmer väl finnar på nåt sätt.
Ser ganska snuskigt ut i alla fall.

Det har knappt gått en dag sen behandlingen och huden känns redan katastrofalt fet & flottig. Ni vet sådär äcklig fet. Känns som att jag har ett smörpaket i ansiktet och vill bara tvätta mig. Det känns inte fräscht alls vill jag lova er! Tror att det kommer bli några jobbiga dagar framöver, men värst lär väl bli dagen när jag får tvätta mig. Antar att jag kommer känna finnar överallt på huden då :( Och det är min värsta mardröm att jag får nya finnar. Tur att jag kan tvätta av pannan och näsan i alla fall. Huden känns mest fet vid näsan så förhoppningsvis känner jag mig något mer fräsch. Får tvätta försiktigt med ansiktsvatten.

Dessutom har jag precis tryckt i mig en kebabsallad med vitlökssås, vilket betyder att jag stinker bajs i munnen också. Så nu ska jag gå och borsta tänderna ett antal gånger, skölja med munnvatten och försöka tvätta ansiktet på de ställen jag kan. Sen väntar idol :-)

Jag har knappt vågat kolla mig i speglen efter behandlingen. Har bara kollat på långt avstånd. Man ser inte så vacker ut just nu pga. plåster och ritningar i ansiktet. Men jag vågar helt ärligt inte kolla "nära" speglen så man verkligen ser ärren. Mest pga att ansiktet är svullet och många blir besvikna när dem kollar sig i speglen efteråt och ser att ärren inte syns längre (eller dem tror att alla ärr är borta), men det beror på att ansiktet är svullet! Så det misstaget ska jag försöka undvika. Får be mamma eller någon annan kolla så att alla plåster sitter kvar varje dag och sen får hon plåstra om mig om det behövs helt enkelt.

Jag hoppas verkligen inte att jag får mer finnar nu när jag inte får tvätta ansiktet. Det känns redan ofräscht och flottigt. Usch! Och håret får jag försöka tvätta med all försiktighet så det inte rinner ner vatten i ansiktet. Och på tal om behandlingen så måste jag ta och äta min antibiotika nu! Innan jag glömmer bort det..

Hejsan! Jag ser att jag har haft lite fler besökare idag och jag antar att många säkert är nyfikna på hur det har gått för mig idag. Det har gått bra, och läkaren sa till och med att det gått över förväntan. Nu väntar jag bara på att allt ska läka och förhoppningsvis utan komplikationer! Det finns en risk med en av teknikerna läkaren använde att huden "dör". Det är inte vanligt men det förekommer, så jag håller tummarna att det inte händer mig!
Annars kan jag tala om att det var smärtsamt även om jag fick bedövning. Hade jag fått bestämma hade jag velat vara sövd under tiden. Men det fick räcka med lokalbedövning. Han har gjort lite olika saker i ansiktet och olika typer av ingrepp så jag är ganska omplåstrad just nu och i 10 dagar framöver. Det jobbiga är ju att inte få tvätta ansiktet! Är livrädd att jag kommer få finnar, huden lär ju va måttligt fet och äcklig efter dessa dagarna. Usch.
Jag var jättenervös när jag kom fram till kliniken i alla fall. Fick lägga mig på ett "operationsbord", på med operationsmössa osv. Sen fick jag lite bedövning och han satte igång. Det hela tog 2 timmar, längre tid än förväntat och han "fixade" fler ärr än förväntat också. Vilket jag tyckte kändes bra. Jag har helt ärligt talat nästan ingen aning om vad han har gjort i ansiktet, och jag ville inte veta vad han pysslade med heller. Höll på att svimma ett antal gånger och som jag nämt är jag rädd för nålar. Är glad att det är över nu, iallafall denna behandlingen. Nu har jag bokat in nästa behandling (inte samma typ) om ca 4 veckor. Det är en lång lång process! Och läker det inte bra nu så blir det en ännu längre och mer smärtsam process.. Detta är en typ av variant och jag TROR faktiskt att läkaren gjort detta på mig, det har samma namn i alla fall. Ta en titt om ni vill!

Om ca 6 timmar åker jag hemmifrån. Som sagt väntar en ganska lång resa och det kommer bli riktigt jobbigt att behöva ställa klockan på 03.00 i natt! Då ska vi köra 1 ½ timme bil till tågstationen där tåget går. Och sen blir det tåg ca 4 timmar. Har packat ner ipoden, lite tidningar och en bok att läsa. Annars blir jag rastlös. Men förhoppningsvis kan man sova på ditvägen, kommer nog behövas. Och sen ska jag vara på kliniken klockan 10.30 :-) Och jag hoppas verkligen på det bästa! Och jag ber till gud att jag inte får komplikationer osv.. :/ Men med min vanliga tur lär jag väl få det!

Idag är det bara tre dagar kvar tills jag ska till kliniken och genomföra första steget i en ärrkorrektion. Varför jag skriver första steget är för att jag vet att det självklart kommer behövas fler behandlingar efteråt. Dock inte samma behandling (förhopnningsvis) då det är en grej man enbart behöver göra en gång. Eller jag i alla fall. Det beror helt och hållet på hur många ärr man har och hur tätt de sitter. Sitter ärren för tätt är det svårt att behandla alla ärren på samma gång. Men i mitt fall räckte det troligtvis med en gång. Det ska bli kul att se hur många djupa ärr jag har. Som jag nänmt innan så kommer enbart mina värsta ärr behandlas. Sedan föreslog läkaren en hudslipning. Vilket jag ska fundera på! Jag har varit ganska inne på att slipa huden med laser, men han tyckte vi skulle göra en traditionell hudslipning, då man använder en roterande trissa som flår av det översta hudlagret. Läste dock på internet att den behandlingen bara tar jätteytliga ärr. Fast, all förbättring är ju faktiskt bra! Men när det handlar om så mycket pengar vill man ha valuta för pengarna också. Tycker det är jättetråkigt att de flesta ärrbehandlingar kostar mycket mycket!

Jag är däremot inte nervös de minsta, lite för lokalbedövningen bara då jag hatar nålar och blir svimfärdig så fort jag ser en spruta. Men jag kommer nog vara så bestämd och taggad att det bara är att köra. Det tråkiga är ju den långa resan, tar ca 11 timmar fram och tillbaka. Men, jag får försöka hålla mig sysselsatt. Dessutom kommer min underbara pojkvän att följa med som stöd. Han är bäst!

Det är jättekul att så många läser min blogg tycker jag. Även om det mest känns som att jag gnäller och är allmänt bitter. Men det hade varit kul om fler kommenterade. Och kanske att fler är i samma situtation som mig! Jag blir glad varje gång någon skriver som har samma problem som mig. Det känns skönt på något sätt att veta att man inte är ensam, + att de som lider av samma sak förstår hur man känner sig. Det är ganska svårt att prata med familj, pojkvän, vänner om dessa problemen, eftersom de inte lider av de själva!

Igår köpte jag en bok, jag läser egentligen aldrig, men den boken verkade bra. Handlar om hur man bygger upp sitt självförtroende. Och allt man läste i boken verkade så logiskt. Jag vill inte leva detta liv jag lever, men jag kan liksom inte tillåta mig själv att gå ut och visa mig utomhus. Jag var inne i stan igår för första gången på ca 1 år. Jag var tvungen att försöka hitta ett par nya skor eftersom mina favoritskor har gått sönder. Och jag ville ha likadana så jag gick in i skobutiken där jag vet dem hade de skorna. Direkt när jag kom in i affären så såg jag en person jag "kände". Vilket fick mig att vända direkt eftersom jag inte ville att hon skulle se mig. Jag är livrädd att folk ska börja prata om hur mitt ansikte ser ut, och att jag typ ser missbildad ut osv. Jag vill inte skriva ner alla mina tankar eftersom folk säkert skulle bli upprörda. Jag har så extremt låga tankar om mig själv!

Har precis handlat en ny kräm på internet. Eller, min nattkräm från mene & moy var slut så jag var tvungen att köpa ny. Blev en dyr kräm, gick på 800 kr. Usch. Men den håller ett tag så det får gå! Måste dessutom köpa nya kosttillskott idag. Man får ångest när man tänker på hur mycket pengar jag lägger ut på ansiktet. På krämer, behandlingar, kosttillskott osv. Och på tal om behandlingar så är det dags om 13 dagar för min del! Ser fram emot det, men inte mot smärtan. Är så rädd för nålar!!

Hur kan livet vara så upp & ner egentligen? Ena dagen kan jag vara hyfsat glad, och idag mår jag så dåligt att jag helst bara hade velat dö. Det låter säkert helt galet men vissa dagar känner jag verkligen att jag inte vill leva längre. Tyvärr är denna dag en sådan dag. Hemska dagar! Jag tänker hela tiden att jag inte har mycket att leva för. Den person som jag va för 1 år sen är jag inte idag.. Idag är jag en extremt osocial person som har isolerat sig totalt. Vet inte ens om jag kommer kunna leva ett normalt liv igen. Bara tanken av att veta att man måste visa sig ute får mig att må så himla dåligt. Och varje gång jag möter någons blick kollar jag alltid ner i marken. Jag har blivit blyg & rädd, rädd för att folk tycker att jag är äcklig och ser ut som jag vet inte vad. Mina ärr har verkligen blivit ett handikapp för mig..

Jag är så ledsen att jag har förlorat alla mina vänner, och min bästavän känner jag knappt längre (så känns det iallafall). Jag vågar inte prata om hur jag mår och vi har inte alls samma kontakt som förut. Och varje dag är jag rädd att min pojkvän kommer lämna mig pga. ansiktet. Det finns ju tjejer som är TUSEN gånger vackrare än mig, och säkert tusen gånger snällare än mig också. Jag har blivit en sån himla bitter person, jag är arg på allt och alla, hela tiden. Egentligen är jag bara jävligt förbannad över att jag fått massa ärr som jag måste leva med! Men jag tar ut det på alla runt om kring mig. Är ständigt otrevlig mot min familj, och min pojkvän. Jag är inte alls den person jag en gång va. Och jag är inte alls den person jag vill vara. Jag vet att jag egentligen är världens snällaste och hur omtänksam som helst. Men jag kan inte vara den personen just nu, och det gör så ont.


Aknen & ärren har tagit mitt liv.

Jag köpte en ny kräm i veckan. Den ska vara bra att använda efter laserbehandlingar, kemiskapeelingar och andra
behandlingar man gör i ansiktet. Den är även bra om man har ärr. Ska bli kul att se om den ger något resultat!

Såhär står det om den på internet:

Terproline Face är en effektiv anti-åldrande produkt som används som dag- och/eller nattkräm. Terproline Face stimulerar läkning, cellförnyelse, collagenproduktion och ger ökad elasticitet. Hudens struktur förbättras och barriärskyddet stärks. Rekommenderas speciellt som för- och efterbehandlingsprodukt vid olika ingrepp.

Någon som prövat denna?

Imorgon är det 1 veckasen jag använde den kemiska peelingen och 1 veckasen huden blev förstörd jämte ögonen. Fick ett sår vid båda sidorna av ögonen men värst blev det på vänster sida. Fick skorpor som faktiskt har ramlat av tills idag, skönt! Och än så länge ser jag inte någon ärrbildning eller pigmentförändring vid "såret". Det är bara lite rött kvar nu där skorporna suttit. Vilket jag tror kommer lägga sig under dagen eller tills imorgon. Jag är så jäkla dum som håller på så mycket med huden men jag kan inte låta bli att ständigt göra något, och jag kan inte bara låta huden va.

Idag ska jag nog sätta mig ner och boka tågbiljetterna till kliniken. Lika bra att ha det gjort eftersom det blir dyrare ju längre jag drar ut på det. Men faktiskt så tycker jag på något sätt att mina ärr blivit lite bättre. Jag vet inte om det är för att jag kanske inte ser dem i rätt ljus, eller så har dem kanske förbättrats lite. Jag hoppas att dem blivit lite bättre. Blir inga mer kemiska peelingar eller behandlingar med rollern nu innan min ärrbehandling på kliniken. Det ska bli spännande att se hur många ärr som behövs fixas. Han kommer bara ta de djupaste!

Nu har jag äntligen bestämt hur jag ska göra! Känns skönt och jag ska försöka att inte hålla på att tivla på mitt beslut. Jag har bestämt mig för att köra på behandlingen som går ut på att man lyfter ärren. Pratade med kliniken idag och det kändes jätteskönt och jag blev mycket lugnare efter samtalet. Det som kan göra att ärret blir fulare är om man har jävligt otur och får en infektion (hade inte blivit förvånad om det händer mig..), MEN risken är jätteliten. Men självklart finns den. Men som när man gör många andra sorters ärrbehandlingar, exempelvis TCA syra som tar bort det översta hudlagret så brukar man äta antibiotika pga infektionsrisken, det behöver man inte göra med denna behandlingen eftersom att det är en väldigt okomplicerad behandling. Så, jag känner att jag inte har mycket att förlora och jag har stort förtroende för kliniken jag ska till. Jag kommer självklart vara nervös i vilket fall som helst, tankarna kommer finnas där att det kan bli värre fram tills dagen när det läkt.

Jag känner mig kluven. Jag har avbokat min tid jag hade för behandling av ärren där det går ut på att lyfta ärret. Avbokade pga. min "frätskada", kan inte komma dit och se ut som jag gör. Dessutom var det riktigt dumt att göra kemisk peeling innan jag ska på behandling. Men innerst inne så tvivlar jag lite på att göra behandlingen. Jag är så rädd att det ska bli värre. Men samtidigt hade jag gjort allt i världen för att ansiktet ska bli bättre. Så jag vet helt enkelt inte! Idag ska jag i alla fall ringa till HSAN och kolla upp läkaren, kanske är det så att han har hur många anmälningar som helst på sig och då vet jag att jag inte kommer gå dit.

Men jag måste bestämma mig snart. Det bästa hade nog varit om jag hade fått prata med läkaren lite via telefon en gång till. Jag kände mig så himla säker när jag var på konsultation, men när man sedan börjar läsa på internet så börjar man tvivla på saker. Inte på läkaren utan på själva behandlingen, eller alla sorters behandlingar som finns. Många som skriver att saker är toppen, och vissa skriver att det är skit. Undra hur det kommer sig egentligen? Men mycket beror nog på vilken läkare man går till. Kan tänka mig att det finns måna oseriösa som bara vill tjäna pengar på att folk mår dåligt.

Har gjort en dum jävla sak som jag mår riktigt dåligt över!!!!!!!!!!! Har fått en frätskada eller något på huden när jag la kemisk peeling hemma. Vilket jag aldrig skulle gjort!

Det blev en lång dag igår, i med att själva resan tog ca 4 timmar fram och tillbaka. Sen var dem lite försenade med konsultationerna på kliniken så jag var inte hemma förrens lite innan tolv i natt. Kirurgen jag fick träffa kändes väldigt seriös och duktig.. Vilket absolut var ett plus! Men, han gör samma behandlingar som jag varit på konsultation för innan. Så det var inget nytt som erbjöds. Tyvärr.

Jag vet inte alls hur jag ska göra, jag känner mig så jävla förvirrad! det värsta var igår när jag va tvungen att åka buss (vilket jag knappt klarar av när det är mycket folk på). Usch vad jobbigt det kändes när alla kollade på mig. Och det känns verkligen som att alla rå stirrar på mitt ansikte och tänker att jag ser jätteäcklig ut!

Idag ska jag ta och googla lite på behandlingarna och sedan fatta ett beslut eftersom jag bokat in tid för behandling om 2 veckor. Det jobbiga är att jag läste i något forum en tjej som hade gjort liknande behandling, eller kanske samma, och hon rekomenderade inte att man skulle göra det eftersom hennes ansikte blivit värre. Vilken jävla mardröm!