Jag har sovit dåligt i natt, extremt dåligt! Och det beror på alla mina jävla mardrömmar jag haft om att plötsligt vakna upp med ansiktet fullt av nya finnar! Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle tagit mig till då? Hade blivit arg. Just nu är jag bara glad över att jag inte har fått nån ny aktiv finne sen förra måndagen, har alltså klarat mig över en vecka, vilket känns positivt antar jag. Fast egentligen kan jag inte glädjas över det, jag går fortfarande och grubblar över hur tusan det kommer sig att jag fick ett sånt rejält utbrott fullt med bölder i ansiktet bara sådär. Det hände ju på max en månad, och det verkligen EXPLODERADE! Hur fasen kommer det sig? Vad har jag gjort för fel? Det är tankar jag går och funderar på hela tiden. Vad gjorde jag under den perioden? Hmmm..

Jag bara hoppas och ber till gud att detta inte är något jag kommer leva med resten av mitt liv, att det bara är tillfälligt. Tyvärr så känns det nästan som att det inte är så, utan detta kommer jag få leva med. Men.. jag kommer ta mig fasen inte acceptera det, låter kanske lite löjligt, men jag kommer göra allt i min makt för att bli av med skiten. Precis allt! Och ja, jag är på god väg, men vad gör jag om allt kommer tillbaka? Usch, jag är så rädd! Varje gång jag ska tvätta ansiktet så är jag rädd att jag ska känna nya finnar/bölder.

Funderar ju fortfarande på roaccutan, men, jag vill kunna ligga på stranden i sommar och vara ute i solen. Vilket jag antar att jag i så fall inte kommer få? Och eftersom jag inte har så överdrivet mycket aktiv acne just nu, så tror jag faktiskt att jag bara ska försöka lugna ner min hud så mycket som möjligt. Så mina inflammationer drar sig tillbaka. Men vad vet jag, jag är ingen läkare.. Och kanske att jag i så fall börjar med en kur roa efter sommaren? Men tänk så exploderar det igen, då finns det ingen utväg för min del, då är det roa som gäller fortare än fortast, och då skiter jag helt ärlig i om jag får vara i solen eller ej. Fasen vad svårt!